Last updated 07 March 2011
Press Release concerning a rally held in The Hague, on 28 February 2011 and a petition submitted to Dutch Paliament for solidarity with the people of Nagorno-Karabach and to mark the 23th anniversary of Sumgait massacres of Armenians. Both activities were organised by Joint Armenian Organisations of the Netherlands.

Nederlands In English Հայերենով

You can also see (in English, Dutch and Armenian) and discuss this topic at Holandahay Forum


Samenwerkende Armeense Organisaties Nederland:
Federatie Armeense Organisaties Nederland (FAON)
Hay Tad Nederland

PERSBERICHT

• Aanbieding petitie over Nagorno-Karabach aan Tweede Kamer
• Nederland: herzie betrekkingen met Azerbeidzjan!
• Oorlogsdreigementen van Azerbeidzjan zorg voor Armeniërs in Nederland
• Demonstratie in Den Haag voor herdenking de pogroms van Soemgait 23 jaar geleden

Den Haag, 1 maart 2011 – Na een demonstratie in Den Haag van de Samenwerkende Armeense Organisaties Nederland op 28 februari voor steun aan Nagorno-Karabach, werd op 1 maart 2011 een petitie voor Nagorno-Karabach aangeboden aan de Voorzitter van de Vaste Commissie voor Buitenlandse Zaken van de Tweede Kamer, mevrouw N. Albayrak. Bij de aanbieding van de petitie in het gebouw van de Tweede Kamer waren de leden van deze Commissie, afkomstig van de meeste fracties van Tweede Kamer, aanwezig. De Armeense delegatie bestond uit mevrouw Mr. Inge Drost, mevrouw Sarine Abrahamian en de heer Mato Hakhverdian.

De demonstratie op 28 februari werd georganiseerd door de Samenwerkende Armeense Organisaties Nederland. Doel was steun te betuigen aan Nagorno-Karabach en de herdenking van de massaslachtingen op Armeniërs in Soemgait 23 jaar geleden.

De demonstratie begon bij het Haagse Vredespaleis, met twee minuten stilte ter nagedachtenis van de Armeense burgers die omkwamen als slachtoffers van de pogroms in Azerbeidzjaanse steden Soemgait (1988), Bakoe (1990) en andere plaatsen. De menigte voerde op weg naar de Azerbeidzjaanse ambassade vlaggen mee van Armenië en van Nagorno-Karabach, en borden met teksten als “Halt! Azerbeidzjaanse agressie!”, “Handen af van Nagorno-Karabach!”, “Vergeet niet de pogroms op Armeniërs in Soemgait!”, “Stop Azerbeidzjaanse misdaden tegen de menselijkheid!”, “Vrede en Vrijheid voor Karabach!”, “Erkenning zelfbeschikkingsrecht Kosovo… waarom niet Nagorno-Karabach?”, “Nagorno-Karabach: Nooit meer wat anders dan vrijheid!”, “Vrijheid voor allen, ook voor Nagorno-Karabach!”. De demonstranten gaven blijk van grote betrokkenheid bij de situatie in Nagorno-Karabach. Voor de ambassade werden leuzen gescandeerd, waarbij de agressie van Azerbeidzjan werd veroordeeld, de pogroms van Soemgait werd in herinnering geroepen en steun werd betuigd aan de bevolking van Nagorno-Karabach. Ook werd de tekst van de petitie aan de Tweede Kamer voorgelezen.

In de toespraken tijdens de demonstratie werd grote zorg geuit over de toenemende dreigementen van het Azerbeidzjaanse regime om de gewapende strijd weer op te nemen en een oorlog te beginnen met Armenië. De demonstranten steunden de oproep tot een vreedzame oplossing voor het conflict rondom Nagorno-Karabach, om het zelfbeschikkingsrecht van het volk van Nagorno-Karabach te ondersteunen en ook de Nederlandse en internationale politiek op te roepen zich hiervoor in te spannen.

Tijdens de aanbieding van de petitie aan de Tweede Kamer lichtte mevrouw Mr. Inge Drost namens de Armeense delegatie de kamerleden het belang van de kwestie Nagorno-Karabach toe voor de gevoelige geopolitieke regio Zuid Kaukasus, voor de gevaren die het autoritaire regime van Azerbeidzjan in dat verband en vroeg hun steun voor het volk van Nagorno-Karabach. De Voorzitter van de Vaste Commissie voor Buitenlandse Zaken van de Tweede Kamer, mevrouw N. Albayrak verzekerde de Armeense delegatie dat de commissie de punten van de petitie in acht zal nemen.

Verder werd in de petitie aan de Tweede Kamer erop gewezen dat het zelfbeschikkingsrecht van de bevolking van Nagorno-Karabach, dat zich bij referendum voor onafhankelijkheid uitsprak, evenzeer van belang is als dat van andere landen, zoals Kosovo, die wel door Nederland erkend zijn.

De petitie herinnert er ook aan, dat van de recente politieke ontwikkelingen in Noord Afrika is geleerd, dat meer inhoudelijk gekeken moet worden naar de relaties met ondemocratische regimes als dat van Azerbeidzjan, in plaats van zich door argumenten op het gebied van (geo)politiek, handel en olie te laten leiden. Bekend is dat Nederland ook Azerbeidzjan te vriend wil houden, hoewel het een autoritair regime is, waarvan bekend is dat mensenrechten geschonden worden, persvrijheid niet bestaat, corruptie hoger is dan die in Egypte en Tunesië was, en het regime zich zodanig verrijkt, dat zelfs Azeri’s hier te lande in 2010 gedemonstreerd hebben bij hun eigen ambassade om hun afschuw uit te spreken over de zelfverrijking van het regime terwijl onder de bevolking, ondanks de olie-inkomsten, grote armoede heerst.

In de petitie wordt verzocht om geweld en oorlogsdreiging van het Azerbeidzjaanse regime te veroordelen, aandacht te schenken aan de situatie rond Nagorno-Karabach, de betrekkingen met Azerbeidzjan te heroverwegen, actief aandacht te geven aan een vreedzame oplossing van het conflict over Nagorno-Karabach, en deze te bevorderen, waarbij net als van andere volkeren, het zelfbeschikkingsrecht van het volk van Nagorno-Karabach wordt gerespecteerd.

Deze petitie wordt eveneens ter kennis gebracht van Minister van Buitenlandse Zaken de heer Rosenthal, de Voorzitter van de Eerste Kamer de heer van der Linden, voorzitter van de Nederlandse delegatie naar de Parlementaire Assemblee van de Raad van Europa (PACE) mevrouw Bemelmans-Videc en voorzitter van de Nederlandse delegatie naar de OVSE de heer C. Çörüz.

Back to Top



Joint Armenian Organisations in The Netherlands:
Federation of Armenian Organisations in The Netherlands (FAON)
Hay Tad Nederland

PRESS RELEASE

• Submission of petition on Nagorno-Karabakh to Dutch Parliament
• Netherlands: Revise relationship with Azerbaijan!
• Threats of war by Azerbaijan is a concern for Armenians in the Netherlands
• Rally in The Hague on 23rd anniversary of Sumgait pogroms

The Hague, 1 March 2011 – After a rally by Dutch Armenians in The Hague in support of Nagorno-Karabakh on 28 February, a petition on Nagorno-Karabakh was submitted to the Chairwoman of the Standing Committee on Foreign Affairs of the Dutch Parliament Mrs. N. Albayrak by a delegation of the Armenian Organisations in the Netherlands on 1 March 2011. At this meeting in the Dutch Parliament in The Hague other members of the Standing Committee from most parliamentary factions were also present. The Armenian delegation consisted of Mrs. Inge Drost, Mrs. Sarine Abrahamian and Mr. Mato Hakhverdian.

The Joint Armenian Organisations held a rally in The Hague on 28 February 2011 to support Nagorno-Karabakh and to commemorate the 23rd anniversary of Sumgait massacres of Armenians.

The rally started at the Peace Palace, observing two minutes of silence to commemorate the Armenian citizens, who became victims of the pogroms in the Azerbaijani cities of Sumgait (1988), Baku (1990) and other places. The demonstrators then marched to the Embassy of Azerbaijan, carrying along the flags of Armenia and of Nagorno-Karabakh and posters with texts as ” Stop! Azerbaijani aggression!”, “Hands off Nagorno-Karabakh!”, “Do not forget the pogroms of Armenians in Sumgait!”, “Stop the Azerbaijani crimes against humanity!”, “Peace and Freedom for Nagorno-Karabakh!”, “Recognition right to self-determination Kosovo… why not Nagorno-Karabakh?”, “Nagorno-Karabakh, never again anything else than freedom!”, “Freedom for all, also for Nagorno-Karabakh!”. The demonstrators expressed their great concern about and involvement in the situation in Nagorno-Karabakh. In front of the Embassy the demonstrators chanted slogans condemning Azerbaijani aggression, recalling the pogroms of Sumgait and supporting the people of Nagorno-Karabakh, then the petition to Dutch Parliament was read.

In the speeches during the rally deep concern was expressed about the increasing threats of the Azerbaijani regime to renew armed conflict in Nagorno-Karabakh and to start war with Armenia. The demonstrators supported the call for a peaceful solution of the Nagorno-Karabakh conflict and for respect of self-determination of Nagorno-Karabakh people and the call on Dutch politicians and the international community to support these efforts.

During the submission of the petition to Dutch Parliament, on behalf of the Armenian delegation Mrs. Inge Drost explained to Members of Parliament the importance of Nagorno-Karabakh issue for the sensitive geopolitical region of South Caucasus and asked their support for the people of Nagorno-Karabakh. The chairwoman of Standing Committee on Foreign Affairs of the Dutch Parliament Mrs. N. Albayrak assured the Armenian delegation that the Committee will seriously consider the points raised in the petition.

Furthermore, it is pointed out in the petition to the Dutch Parliament that the self-determination of the people of Nagorno-Karabakh, which is expressed by referendum for independence in 1991, is equally important as that of other countries, like Kosovo, whose independence is recognised by the Netherlands.

The petition also recalls, that it is to be learned from the recent political developments in North Africa, that a more substantive approach is necessary for the relations with undemocratic regimes like that of Azerbaijan, rather than to be guided by (geo)political, trade and oil arguments. It is known that the Netherlands remain in good terms with Azerbaijan, even though it is an authoritarian regime, which is known for its violation of human rights, lack of press freedom, where the corruption is higher than it was in Egypt and Tunisia, and the regime is so enriched, that even Azerbaijani people living in the Netherlands have demonstrated in 2010 in front of their own embassy to express their disgust over the enrichment of the regime while poverty reigns in the country, despite the oil revenues.

The petition calls upon the Dutch Parliament to condemn the violence by the Azerbaijani regime, to pay attention to the situation in Nagorno-Karabakh, to revise the relationship with Azerbaijan, to support actively a peaceful solution for Nagorno-Karabakh conflict with respect for the self-determination principles of Nagorno-Karabakh people.

The petition will also be sent to Dutch Foreign Minister Mr. Rosenthal, Senate’s chairman Mr. Van Der Linden, chairman of Dutch PACE delegation Mrs. Bemelmans-Videc, and chairman of Dutch delegation to OSCE Mr. Coruz.

Back to Top




Հոլանդահայ համագործակցող կազմակերպություններ.
Հոլանդահայ Կազմակերպությունների Ֆեդերացիա (FAON)
Հայ Դատի հանձնախումբ (Hay Tad Nederland)

ՄԱՄԼՈ ՀԱՂՈՐԴԱԳՐՈՒԹՅՈՒՆ

• Խնդրագիր Հոլանդական խորհրդարանին Լեռնային Ղարաբաղի մասին
• Նիդերլանդներ` Վերանայել Ադրբեջանի հետ հարաբերությունները
• Հոլանդահայության մտահոգությունը Ադրբեջանի պատերազմական սպառնալիքների շուրջ
• Հանրահավաք Հաագայում նվիրված Սումգայիթի ջարդերի 23-ամյակին

Հաագա, 1 մարտի 2011 թ – Հաագայում կայացած Լեռնային Ղարաբաղին սատարելու հոլանդահայության հանրահավաքից հետո, որը տեղի ունեցավ 2011 թ. փետրվարի 28-ին, Հոլանդահայ կազմակերպությունների պատվիրակությունը ս.թ. մարտի 1-ին Հոլանդիայի Խորհրդարանի Արտաքին Գործերի մշտական հանձնաժողովի նախագահ տիկին Ն. Ալբայրաքին ներկայացրեց մի խնդրագիր Լեռնային Ղարաբաղի հիմնախնդրի շուրջ: Հաագայում Նիդերլանդների խորհրդարանի շենքում կայացած հանդիպմանը ներկա էին նաև մշտական հանձնաժողովի այլ անդամներ` գրեթե բոլոր խորհրդարանական խմբակցություններից: Հոլանդահայ պատվիրակության կազմում էին` տիկին Ինգա Դրոստը, տիկին Սարինե Աբրահամյանը և պարոն Մաթո Հախվերդյանը:

Համագործակցող Հոլանդահայ կազմակերպությունները կազմակերպել էին հանրահավաք-ցույց Հաագայում 2011 թ. փետրվարի 28-ին` սատարելու Լեռնային Ղարաբաղին և ոգեկոչելու 23 տարի առաջ տեղի ունեցած Սումգայիթի հայության ջարդերի զոհերի հիշատակը:

Հանրահավաքը սկսվեց Խաղաղության Պալատի մոտ երկու րոպե լռությամբ` հարգանքի տուրք մատուցելու այն հայերին, ովքեր կազմակերպված ջարդերի զոհ դարձան ադրբեջանական քաղաքներում` Սումգայիթում (1988), Բաքվում (1990) և այլ վայրերում: Այնուհետև ցուցարարները քայլեցին դեպի Ադրբեջանի դեսպանատուն կրելով Հայաստանի և Լեռնային Ղարաբաղի դրոշները և ցուցապաստառներ, որտեղ գրված էին` «Վերջ ադրբեջանական ագրեսիային», «Ձեռքերդ հեռու Լեռնային Ղարաբաղից», «Չմոռանանք Սումգայիթի հայերի ջարդը», «Վերջ Ադրբեջանի կողմից մարդկության դեմ ոճրագործությանը», «Խաղաղություն և ազատություն Լեռնային Ղարաբաղին», «Կոսովոյի ինքնորոշման իրավունքի ճանաչում… ինչո՞ւ ոչ Լեռնային Ղարաբաղի համար», «Լեռնային Ղարաբաղ, ուրիշ ոչինչ երբեք, քան ազատություն», «Ազատություն բոլորի համար, նույնպես Լեռնային Ղարաբաղի»: Ցուցարարները հայտնեցին իրենց խոր մտահոգությունը և ներգրավվածությունը Լեռնային Ղարաբաղի իրավիճակի շուրջ: Դեսպանատան առաջ ցուցարարները վանկարկեցին կարգախոսեր` դատապարտելով ադրբեջանական ագրեսիան, հիշելով Սումգայիթի ջարդերի զոհերին և սատարելով Լեռնային Ղարաբաղի ժողովրդին, ապա կարդացվեց Նիդերլանդների խորհրդարանին ներկայացվող խնդրագիրը:

Հանրահավաքի ընթացքում ելույթ ունեցողները իրենց խոր մտահոգությունը հայտնեցին ադրբեջանական ռեժիմի աճող սպառնալիքների մասին` վերսկսելու զինված հակամարտությունը Լեռնային Ղարաբաղում և պատերազմ սկսելու Հայաստանի դեմ: Ցուցարարները կոչ արեցին աջակցել Լեռնային Ղարաբաղի հակամարտության խաղաղ կարգավորմանը հարգելով Լեռնային Ղարաբաղի ժողովրդի ինքնորոշման իրավունքը և կոչ ուղղեցին հոլանդական քաղաքական գործիչներին և միջազգային հանրությանը աջակցություն ցուցաբերել այդ ջանքերի համար:

Նիդերլանդների խորհրդարանին խնդրագիրը ներկայացնելու ժամանակ, հոլանդահայ պատվիրակության անունից տիկին Ինգա Դրոստը բացատրեց խորհրդարանի պատգամավորներին Լեռնային Ղարաբաղի հիմնախնդրի լուծման կարևորությունը Հարավային Կովկասի աշխարհաքաղաքական զգայուն տարածաշրջանի համար և խնդրեց սատարել Լեռնային Ղարաբաղի ժողովրդին: Հոլանդական խորհրդարանի Արտաքին գործերի մշտական հանձնաժողովի նախագահ տիկին Ն. Ալբայրաքը հավաստիացրեց հայոց պատվիրակությանը, որ հանձնաժողովը լրջորեն կքննարկի խնդրագրի մեջ բարձրացված բոլոր կետերը:

Նիդերլանդների խորհրդարանին ներկայացված խնդրագրի մեջ նշված է, որ Լեռնային Ղարաբաղի ժողովրդի ինքնորոշումը, որն արտահայտված է 1991 թ. անկախության հանրաքվեով, նույնքան կարևոր է, ինչքան այլ երկրների ինքնորոշումը, ինչպիս օրինակ Կոսովոյինը, որի անկախությունը ճանաչել է Հոլանդիան:

Խնդրագիրը հիշեցնում է նաև, որ պետք է սովորել Հյուսիսային Աֆրիկայի վերջին քաղաքական զարգացումներից` ավելի հիմնական մոտեցում ցուցաբերելով ոչ ժողովրդավարական ռեժիմների հետ հարաբերություններում, ինչպես որ Ադրբեջանն է, և չառաջնորդվել միայն (աշխարհա)քաղաքական, առևտրատնտեսական և նավթային շահերի սկզբունքներով: Հայտնի է, որ Հոլանդիան լավ հարաբերության մեջ է Ադրբեջանի հետ, չնայած որ Ադրբեջանում տիրում է ավտորիտար ռեժիմ, որտեղ խախտվում են մարդու իրավունքները, բացակայում է մամուլի ազատությունը, որտեղ կոռուպցիան ավելի մեծ ծավալների է հասնում, քան դա եղել է Եգիպտոսում և Թունիսում, և որ այդ ռեժիմը, այնքան է ինքնահարստացել, որ նույնիսկ Հոլանդիայում բնակվող ադրբեջանցիները 2010 թ. բողոքի ցույցի են կազմակերպել իրենց սեփական դեսպանատան առջև, արտահայտելու իրենց գարշանքը ադրբեջանական իշխանության ինքնահարստացման նկատմամբ, երբ երկրում տիրում է լայնածավալ աղքատություն, չնայած հսկայական նավթային եկամուտներին:

Խնդրագիրը կոչ է անում Նիդերլանդների խորհրդարանին` դատապարտել ադրբեջանական ռեժիմի բռնությունները, ուշադրություն դարձնել Լեռնային Ղարաբաղի իրավիճակին, վերանայել Ադրբեջանի հետ հարաբերությունները, ակտիվորեն սատարել Լեռնային Ղարաբաղի հակամարտության խաղաղ կարգավորմանը` հարգելով Լեռնային Ղարաբաղի ժողովրդի ինքնորոշման սկզբունքները:

Խնդրագիրը կուղարկվի նաև Հոլանդիայի արտաքին գործերի նախարար պարոն Ռոզենթալին, Սենատի նախագահ պարոն Վան Դեր Լինդենին, հոլանդական ԵԽԽՎ պատվիրակության նախագահ տիկին Բեմելմանս-Վիդեկին և ԵԱՀԿ հոլանդական պատվիրակության նախագահ պարոն Չորյուզին:

Back to Top